Kick Ass Marion

Första gången jag spelar vanligt risk som inte var på datorn och jag visade dem direkt var skåpet skulle stå.

Hultsfred 2009 och ny dator

Jag har helgen på mig att bestämma om jag vill åka till Hultsfred i år.. Är jag för gammal och uttorkad?

Kära Rockparty ger nämligen rabatt till alla dem som prenumererar på deras nyhetsbrev. 990kronor kostar fyradagsbiljetten. Som ju är till en festival som har blivit flyttad till lmu:s tentaperiod... Jag skulle kunna ha tur och inte ha någon tenta just då, åka hem och gå på festival och åka tillbaka till München igen. Men ni vet hur det är, en dag festival, två dagar trött. Fyra dagar festival åtta dagar trött. Fyra dagar festival samt flygresa fram och tillbaka bara för att att tenta - ZZZZZZZZZZZZZZ. Så jag vet inte än. Antar att det inte blir nåt. Mest för att jag inte har 990 kronor just nu i helgen och för att jag är rädd att jag just då, skulle få för mig att prioritera festivalåkandet framför att plugga som ju antagligen kommer vara så otroligt viktigt då eftersom det är sista terminen innan examensarbetet.

Förresten, anledningen till varför jag inte har några 990 kronor nu i helgen ligger här i mitt knä. En finfin ny macbook som kom idag. Det enda dumma med den är det tangentbordet med svarta tangenter på en aluminiumbakgrund. Vi har väl alla sett den där optiska illusionen det blir när man sätter svarta fyrkanter på en ljusare bakgrund... Men man vänjer sig väl. Annars är den helt underbar i alla fall. Liten och nätt och söt och jag har inte riktigt bestämt mig om den är en tjej eller en kille än och därmed vet jag inte om den är en lillasyster eller en lillebror till stora iMacen. Det är roligt att leka med den nya styrplattan och tangenterna känns sköna så länge man inte kollar på dem. Skärmen är kanon. och så är den så tyst, så tyst. Det tycker vi såklart om. Och snabb är den också! Just nu håller jag på att lägga in eclipse och prolog och emacs och xfst, som jag har bestämt att jag behöver till min mofrologikurs just nu.

Och så är den ju så söt!

Och så tar den såklart bilder också. Fast det gör ju alla datorer nuförtiden :)



Lost in Translation

All den där ryskan som jag pluggar just nu håller på att sabba min vanliga latinska skrift helt och hållet. Mina d:n är g:n. Jag försökte precis skriva att jag älskar iBoy i hans nya anteckningsblock och jag kunde inte få till det. Jag fick träna på ett annat papper för att få mina skrivstils-b:n att inte se ut som kyrilliska. Ett kyrilliskt skrivstils-v ser ju nämligen ut som ett svensk b så när jag väl skulle skriva det så kändes det helt enkelt fel. Jag kunde ju inte skriva "ich lieve dich". Det krävdes riktig koncentration från min sida att verkligen skriva allt rätt.

Det gör att jag nu är ännu mer fast i ingenmansland när det kommer till språk.

Att skriva på svenska är svårt för mig nu. Vissa ord kommer helt enkelt inte till mig längre. Ordföljen kan ibland bli fel. Jag vill uttrycka saker och det går helt enkelt inte, jag får för mig att vissa ord som finns i tyskan inte finns i svenska. Jag kan helt enkelt inte hitta dem. Jag kan till och med komma på mig själv att ibland, när jag tvingar mig själv att prata med mig själv på svenska istället för tyska, bara för att träna, så pratar jag med en tysk accent. 

Min tyska är inte bra den heller. Hur mycket jag än kommer att hålla referat och skriva uppsatser och umgås med kompisar så kommer jag alltid göra fel.

Min engelska är bra. Längst inne så är den riktigt bra. Men nu är den förskjuten till mitt tredje språk och den faller så långsamt i glömska. Den är säkert inte så svår att träna upp igen men just nu så gör jag alldeles för många fel där också.

Jag har fått för mig att mina anteckningar från föreläsningar kommer vara mer förståeliga om jag antecknar på svenska - trots att föreläsningarna såklart är på tyska och de är ett kaos. Ord översätts inte alltid i mitt huvud och anteckningarna är ett virrvarr av svenska och tyska delvis skrivet med kyrilliska bokstäver.

Och det här är faktiskt rätt så jobbigt. Jag skäms när mamma rättar mig och säger att visserligen, visserligen heter det på svenska, när jag pratar med henne i telefon. När hon måste fråga mig vad jag menar när hon tycker att jag pratar för "tyskt" för hon förstår helt enkelt inte. Jag får utbrott och kastar kuddar när jag ber pojkvännen rätta  mina tyska emails och han skrattar åt mina fel och tycker de är söta och när jag skriver saker på engelska så måste jag google fler och fler ord för varje månad för att se om jag verkligen stavade dem rätt.

Så faaan vad frustrerande det här är! Och ryskan ska vi inte ens snacka om.

...

...

Det där med filmnedladdning

Jag laddar inte hem filmer här i Tyskland. Jag har helt enkelt ingen anledning. Att gå på bio kostar, för en student, mellan fyra och femtio (euro) och åtta och femtio. Jag och mina kompisar ojar oss över priset så fort det kostar mer än åtta. I Sverige är prisnivåerna andra - där ligger det mellan åttiofem och etthundratjugo istället. Vilket såklart är alldeles, alldeles för dyrt.

Min dvd-uthyrare ligger här runt hörnet. Det är ett obemannat ställe med bara automater. Jag loggar in på mitt konto med mitt kort och mitt fingeravtryck. Ett rätt så instabilt system kan man tycka eftersom det ibland kan ta en sisådär tio minuter och många försök för automaten att läsa av mitt fingeravtryck rätt. Att jag alltid glömmer bort vilket finger jag har registrerat till kortet gör ju såklart inte saken bättre. Men det som är bra är priset! De första fem timmarna kostar en euro! och stället har öppet hela natten så jag kan lämna tillbaka filmen när jag vill, eller jag kan skicka pojkvännen att göra det. Tio timmar kostar en och femtio. Eftersom mitt ställe, och dess likar lite överallt över stan, är så billigt, så är inte de bemannade ställena så långt efter, trots att de, såkart, kanske kostar lite mer så är det inga priser att besvära sig över.

Att hyra en film går mycket snabbare, är mycket spontanare och tar inte bort någon plats på min dator som när jag laddat hem. Och det kostar praktiskt taget ingentining.

Det man i Sverige inte fattat är att det inte är kostsam lagstiftning som behövs, det är en helt annan affärsstrategi än man haft de senaste åren. Jag behöver inte ha något förbannat bonuskort som ger mig en gratis matinéföreställning efter att jag kollat på bio för en tusenlapp sammanlagt. Jag vill ha billigare biljetter från första början så att bio som ju är en av de minst sociala sakerna du kan göra, kan bli ett vardagsnöje, inte något som du gör en gång varannan månad och som måste vara någon sorts lyxsak där du ska samla ihop hela gänget ohch stirra på en stor duk, bara för att det är så dyrt och man inte har råd att göra det en gång i veckan. Jag vet att det har varit väldigt dåligt med bio-besökare de senaste åren, att Astoria fick lägga ner var ett hårt slag, tycker jag, nu när SF har praktiskt taget fått monopol på bion. Men man måste inse en sak, det var inte nedladdningen som fick folk att sluta gå på bio så ofta. Det var istället de höga bio-priserna och dvd-priserna som gav nedladdningen en push framåt. Det var detta som fick de mindre biograferna att slå igen för ska man gå på bio nu så ska det vara ordentligt. Bästa ljudet och bästa duken och en massa popcorn och läsk. Det är ju lyx, ju.

Pah, pah, pah, jag ville bara säga hur det funkar här i alla fall. Här är lagstiftningen i och för sig hårdare, tror jag, mot nedladdare men de gör något rätt när det kommer till det där med priserna och att mentaliteten är helt annan här också. Här finns det en uppsjö med olika biografer, engelska, gigantiska filmpalats, stora, fast med bara en enda salong, små, mysiga på tvärgator. Och ingen lägger ner. Sedan jag satte min fot här i München för första gången 2003 så har inte en enda biograf lagt ner. Jämför det med Göteborg som i och för sig är en mycket mindre stad men ändå, där flera centrala biografer lades ner bara mellan 2004 och 2007, då jag bodde där. Jovisst Begakungen, detta monstruösa bygge kom till, ett ställe som än mer gör det till lyx att gå på bio och som helt motverkar allt vad kulturfrämjande heter i Göteborg. Jag tycker inte om Bergakungen så mycket måste jag säga. Opersonligt och alldeles för lite centralt. Det är en rätt så hemsk företeelse och DYR! För att späda på det där att det skulle vara lyx har de satsat lite extra på att skapa ett V.I.P-område dit man får betala ännu mer! och börjar folk att få den uppfattningen om vad bio är så har filmindustrin en enorm uppförsbacke för den måste kunna leva på att folk vill betala för film oftare än helgen efter den 25:e varannan, var tredje månad.

Fanken

Idag, liksom igår kommer jag inte gå på ryskan. Jag har nämligen inte gjort läxan. I helgen putsade jag fönstrena istället. Jag gjorde risgrynsgröt och jag kletade ihop en pepparkakssmet. I måndags fick jag snabbkurs i smyckespysslande, kollade på Dexter och bråkade med en korkad kille om invandrarpolitik. Igår så låg jag och mådde dåligt på grund av mensvärk och kollade på nästan hela säsong tio av Top Model. Varför de inte kunde trycka ut Vendela Kirseboms efternamn förstod jag inte. Inte heller varför de sa att hon varit på stora tidningars omslag världen över och visade en framsida från Damernas. Hennes bilder från Sports Illustrated hade säkert varit mer övertygande. Med iBoys laptop som värmefilt på magen låg jag och gnagde i mig hela pepparkaksdegen så jag får göra ny till adventsbaket på söndag.

Jag vet, att jag inte har någon bra anledning till att jag inte gjort mina uppgifter, därför så skippar jag ryskan. Jag har dåligt samvete och tycker att det är lite pinsamt. Sedan så har jag inte tid att gå dit idag. Jag måste ju göra alla uppgifterna sedan i torsdags nu.

P-piller för killar

En vanlig grej som dyker upp när tjejer snackar preventivmedel med varandra är en bitterhet över att killarna inte gör något. Varför ska vi tjejer behöva stoppa i oss en massa hormoner och hålla på medan killarna inte behöver göra något alls.

Min syn på det hela är rätt så enkel. Jag tänker aldrig, aldrig ge över kontrollen över min kropp till någon annan på det sättet. Att killen steriliserar sig eller gör något relativt permanent, men gärna reversivt, skulle väl fungera, en spiral för killar eller en sån där grej man sätter in innanför huden, det skulle jag kunna ta. Då skulle jag själv kunna vara med och se till att det blir gjort och inte behöva bry mig om det mer.

Men p-piller för killar, det är väl en sällsynt dålig idé. Till och med jag glömmer ta mina p-piller ibland och en kille som inte får samma konsekvenser, kommer han verkligen att vara så duktig med pillrena. Det kanske han skulle, men jag skulle aldrig kunna lite på det. Den värsta konsekvensen av oskyddat sex med din pojkvän vars möjliga könssjukdomar du antagligen har koll på är antingen ett barn eller en abort. Båda grejjerna behöver inte vara så svåra för killen. Att blivande mammor överges av sina pojkvänner är kanske inte så vanligt men det kan hända och en abort, för en kille, kan reduceras till lite handhållande och en kram, förutom en del grubblerier också, såklart. För tjejen är inte det hela så lätt, jag tror att du som kvinna får ett förhållande till ett foster så fort du vet att det är därinne. Antingen är det ett glädjetjut i bröstet eller så är det en gnagande ångest eller allt blandat till en stor klump. Och en abort, det är nog ingen lätt grej. Förutom alla hemska tankar så finns det en del saker som kan hända med din kropp.

Så om min pojkvän nu skulle ha p-piller så skulle jag alltså inte lita på honom. Jag skulle antagligen fortsätta ta mina och anta att vi nu var dubbelskyddade vilket ju skulle vara onödigt. Då skulle det liksom vara för att straffa männen och visa hur jobbigt det är att vara kvinna. Ungefär som om du skulle ge dem blödande hemorojder en gång i månaden för att visa hur jobbigt det är med mens.

Hmm, jag undrar lite hur man ska få det här till att inte säga att killar är oansvariga och okänsliga men det kvittar ju. Om den där killen som nu skulle ha p-piller har glömt att ta det några dagar i sträck så är det tjejen som blir gravid och inte killen. Man blir, rent kropppsligt, inte gravid tillsammans, man ska inte ha barn tillsammans. Det är en sak tjejen gör. Det är något som hennes kropp genomgår och därför skulle jag inte kunna låta killen ta preventinmedel istället för mig och jag skulle inte direkt rekomendera någon annan att göra det heller. Därför så känns det som en rätt så dum forskning för mig. Däremot tycker jag som sagt att preventivmedel eller ingrepp för killar som inte innebär ett konsekvent intagande av något är en riktigt bra idé.

lägesrapport

Pojkvännen kom hem vid halv fyra imorse. Hans och kusinens tågresa från Bodensee hade tydligen jävlats precis så mycket som en tågresa bara kan jävlas. Att åka tåg hem den första riktigt, riktigt kalla natten på året var tydligen ett dåligt val.  Som tur var han ingen isklump när han kom hem utan jag kunde lugnt vakna till lite och vända mig om och krypa in i hans famn och somna om där igen. Han var så varm att jag inte ens fick dåligt samvete för att jag, i sömnen, hade stängt av värmen på elementet där jag igårkväll, när jag fick reda på att de skulle koma försent hade lagt hans pyjamas och ett par hemstickade sockar som mamma stickat åt honom, inget av plaggen var sådär varmt och mysigt som jag hade tänkt mig kvällen innan. Han behövde inget av dem.

Nu har vi en grad varmt ute, men det är nog bara för att solen ligger på. Taket mittemot skiner vitt och på marken ligger snön fortfarande kvar. I rummet tror jag att det är en nitton och en halv grad men vid fönstret, där sängen står visar termometern bara sjutton och en halv. Och trots att jag visste att grabben först hade kommit hem för några timmar sedan väckte jag honom klockan åtta. För jag gjorde risgrynsgröt i lördags och jag tänker då inte låta det gå obemärkt. Så när jag nu var frukosthungrig, klädde jag helt enkelt på honom medan han fortfarande halvsov, sockar och pyjamas och drog upp honom ur sängen och vi åt frukost och jag förklarade att jag hade gjort gröten helt själv, från grunden. Köpt rundkornigt ris och mjölk och kokat i en timma.

Nu ligger han där igen. Munnen öppen och andas tungt. Han snarkar inte, det är bra. Han bara andas väldigt, väldigt tungt. Och solen skiner in igenom fönstret, starkare än på länge. Jag äter pepparkaksdeg och gör en mental notering att pepparkaksdeg, det är inte rätt sak att förbereda en vecka innan man ska baka ut den. Det kommer inte finnas något kvar av den på söndag. Får göra ny.

Vid fem i tio ska jag iväg till min första jobbdag. Jag ska lära mig priser och vad olika pärlor heter på tyska. Det kommer att vara kallt på cykeln idag tror jag. Får kanske ta på mig en mössa. Eller i alla fall se till att håret har torkat ordentligt.

Artar sig

I år kommer det nog allt bli riktigt roligt att kolla på skidor. Heja Gunde!

Jag och Silvstedt

Skura golvet heter det. Får inte glömma svenska ord, inte glömma svenska ord.

Busy day

Jaha, jaha, idag så ska jag:

*äta upp min fruktsalladsfrukost och mitt ägg och mina knäckebröd
*ut och jogga i minusgraderna
*köra en timma på gymmet
*simma en kilometer

*städa mig ner till golvet
*dammsuga och putsa golvet
*putsa fönstrena

*plugga ryska

Troll

Det går troll i min internetbank. Först så drar de bara 320 kronor för min flygbiljett som kostade tvåtusenfyrahundra sedan så ger de tillbaka pengarna jag betalt för min dator. Nu har jag jättemycket pengar. Jag klagar inte men tvivlar på att det kommer fortsätta vara såhär. Lite synd tycker jag. Jag kan gärna ha fått min dator helt gratis och sådär. Hade inte varit helt fel.

Blablabla

Ibland är allt bara så inihelvete miserabelt att man bara inte orkar prata om det. Så vi skiter i det, va.

Bara jag?

Vi kör ett litet bläckplumpstest här.



Bild från dn.se

Lever jag fortfarande

Ibland måste jag nypa mig själv i armen för att se om jag reagerar med ett aj, lever jag fortfarande? Jorå jag lever, jag är bara helt slut efter allt skolarbete senaste veckan.


Gott till lunch

Jag sitter här och käkar kokosbollar, kollar top model och tänker att sådär, sådär som Elina så vill jag också se ut. Så äter jag en till kokosboll.

What the heck.

Söt sanning

Så länge det finns kakao är dagen räddad. Nu blir det kokosbollar!

Nu är världen lite vackrare



Den där stjärnan där betyder att det ska betalas ut pengar till mig snart, snart, eller i alla fall någon gång den närmaste månaden. Jag har lämnat studieförsäkran i alla fall.

Jag förstår inte sådär jättebra varför jag får mindre pengar i år än förra året men det är väl en petitess antar jag. Snart ska jag alltså beställa min nya laptop! Jippieyey-yo!

Sedan kan man ju diskutera om det är sådär jättesmart av csn att ge hos slösiga utlandsstudenter alla pengarna i en hög sådär.

Rör kanske på sig

Tydligen så har min ansökan om studiemedel i alla fall hamnat hs en handläggare nu. Det är ju bra, såhär fem veckor efteråt.

"vän"

Svenska författare av olika slag, speciellt manusförfattare har helt missförstått det här med ordet vän (kompis). Det används inte. Jag har nog aldrig hörts det användas runt omkring mig i singular. Ibland i plural - "bli sams och var vänner igen", sa mamma när jag och storebror hade bråkat. Att vara bästa vänner gick väl an. Men aldrig att någon någonsin frågat mig om jag vill vara hans/hennes vän eller något. Det här tror jag inte direkt är dialektalt eller generationsrelaterat heller. Min pappa, från mitten av Sverige har inte vänner, han har kamrater, mamma likaså, eller kompisar och ibland väninnor, fast oftast tjejerna, ni vet, kvinnor blir helt plötsligt tjejer igen, med alla de känner någonstans runt trettiofem. Äldre man träffar och som berättar om sina liv har oftast kamrater. Det kan väl hända att farmödrar och sånt pratar om vänner. Min gjorde det inte det, hon hade bekanta. Jag hade kompisar, brorsan har polare och kompisar. Ingen har vänner. Mina kompisar har allt som oftast inte vänner, kanske att den där rödhåriga har det. Jag kan tänka mig att jag har hört det från honom någon gång, men jag vet inte.

Därför låter det så fånigt när man i lite trash-serier som andra avenyn överanvänder ordet. Två tonåringar snackar om någon annan, äh, det är bara en vän. Hör ni inte hur krystat ordet låter? Hur avhugget det är, kort och dant. Onaturligt, uppstyltat tycker jag att det låter. 

Jag reagerade på det även i det här
youtube-klippet från låt den rätte komma in. Här kan det funka för Eli är ju faktiskt en vampyr, jag kommer inte ihåg om man vet hur gammal hon egentligen är och vem vet egentligen hur vampyrer pratar. Oskar kan ju bli påverkad av att hon säger det först. Det funkar. Men hade det varit en helt vanlig konversation mellan två ungar så inte fanken skulle någon av dem säga vän. Fast nu ska vi inte säga aldrig. Vän kan funka mellan två barn som är lite för förståndiga och som gör något hemligt, ni vet, spottar i handflatan och skakar hand och säger att nu, nu är vi vänner för evigt och sånt.

Försök själva, säg meningarna, en gammal vän till mig, en gammal vän från tvåan. Prova att ersätta det med kompis, tjejkompis, klasskompis, polare, bästis, killkompis. Mycket kompis där. Försök i alla fall lista ut vad det är du har sagt mest i ditt liv. Är det vän eller är det något av de andra sakerna. 

Har jag helt fel?

Däremot kan det säkert fungera i skrift mycket oftare än i tal. Men skriver man manus så är ju inte poängen direkt att det ska funka på papper

Livet från den ljusa sidan

Det regnar.

-Wohooo, nu kan jag ha på mig mina gummistövlar igen. Och regnjackan. I'm the cutest thing evva!

Oooh

Nu hör jag igen efter att mitt öra har spottat ut en vaxpropp stor som en en-centare. Ha! nu kan ni inte viska dumma saker bakom min rygg längre.

Det är faktiskt ganska najs att de säljer starkare grejjer här i Tyskland. Revaxör och liknande har aldrig någonsin funkat på mina öron innan. Det jag testade  här (Otowaxol) står det procent och grejjer på. Det är alltså sprit i. Sprit hjälper ju mot det mesta, som vi alla vet. Hur som helst, det bränner som tusan, man behöver bara ha i tio droppar istället för revaxörs tolv och det behövde bara verka i tio minuter istället för Revaxörs trettio. Så svider det och bränner och svider och bränner och så sprutar man satan med den där vattenmojängen i örat och så plopp! Ute! och jag hör igen.

Jo...

Jag tror att jag fick jobbet på pärlaffären. Emot att jag skulle ha fått det talar bara två saker - att chefen pratade tyska och jag bara nickar och ler när folk pratar tyska med mig. Först efteråt försöker jag klura ut vad de egentligen sa vilket gör mig till en fullkomligt utmärkt skvallertant här OCH att jag inte hör på vänster öra eftersom det ju är ihopgeggat med vax.

Julklappar klirrade

Pojkvännen - pärlhansband


Lisen - pärlhalsband med en blomma


Kanoten - Pärlhalsband


Lucky Luke - Pärlhalsband med hjärta


Heinrich, den gamle tysken - pärlhalsband


Zella - Pärlhalsband


Och så vidare helt enkelt. Pappa kommer bli så fin. Han ska få ett blått och orange..-t halsband. Brorsan kommer få stoltsera med ett snitsigt armband med swarowskimojänger. Brorsonen kan gå någonting som på något sätt har med en bil att göra, fast med pärlor då.

Poop for breakfast

Nämen, vad står det i kylskåpet om inte? Jo, det är det, härlig chokladmousse i en bunke. Med extra chunky-chokladbitar i. For breakfast? Well don't mind if I do.

VA?

Jaha, nu har örat pluggat igen än en gång. Jag visste att det var på väg jag kände hur det sakta men säkert började klumpa ihop sig därinne. helt plötsligt fann jag mig själv stå där med en topz i handen och tänka att så farligt kan det ju inte vara, det kanske funkar, andra gör ju det varje dag. Fem sekunder senare hade jag tryckt ihop vaxfanskapet och mitt öra var obrukbart.

Jag använder inte topz för jag vet ju att det är dåligt. Eller rättare sagt, jag använder inte topz fram tills det börjar krisa och när jag väl gör det då så gör jag det sju resor värre.

Och nudå, tja, nu blir det väl revaxör som får gälla, inte för att det kommer funka. För jag kan ju inte gå till doktorn och spola rent av två enkla anledningar: Jag har ingen försäkringskassa - som svensk student utomlands har du bara svensk försäkringskassa sålänge som du har svenskt studiestöd. Då csn är onda och inte bestämmer sg för om jag ska ha studiestöd eller inte så väntar jag med att skaffa tysk försäkringskassa tills jag vet att jag inte får ha den svenska mer. Mitt eu-sjuk-kort har jag ju såklart kvar och jag skulle säkert kunna mygla mig till doktorn, men jag tror att svenska försäkringskassan kommer att knorra när de får kvitto för någon som inte har rätt till svensk försäkringskassa och säga att jag får betala kalaset i efterhand. OCH nu när jag ju har använt topz och det har varit ett dumt drag så vet jag att läkaren kommer att fråga om jag har använt topz och så kommer det bli sådär jobbigt så nu väntar jag hellre några veckor så att det hela kan vilda till sig lite och inte se så nypetat ut. Dumt, jag vet men det är lite samma sak som när man bestämmer sig för att ta tandläkartiden om två veckor istället för den som man skulle kunna få dagen därpå för att man vill kunna köra ett race med tandtråd först.

Ribbing vet

Alla sa att det bara är att sitta där med god min och bara ta emot. Jag ville lösa problemet men nu får jag så gott ta och stå ut.

Fanken också. Ville ha en bekräftelse på att det bara är att köra över tanten. Men icke!

Fast jag visste ju egentligen vad svaret skulle vara men jag tänkte att hon kanske skulle kunna tipsa om ett sätt att säga att jag tycker att det är obehagligt på ett fint sätt och utan att såra gamla mormor.

Det är jättefånigt att jag skickade in en fråga egentligen men det är faktiskt en sak som bekymrar mig varenda gång det beges västerut till iBoys släkt.

10 nov 2008 kl. 19.45 skrev MARION:

Hej, tack för dina härliga och tänkvärda svar på alla frågor! Mitt problem liknar den "kladdiga släktingen" från en tidigare fråga men med en knorr.

Jag bor för tillfället i södra Tyskland där det hör till att man kindpussas när man hälsar och säger hej då och liknande. Jag har vant mig vid det, trots att jag fortfarande är lite stel och osäker när det kommer till kritan.

Min pojkvän är däremot från Polen och i hans familj och släkt, som också bor här i Tyskland är det såklart än vanligare att hälsa med några kindpussar och så vidare. Detta tar jag med ro, då jag vet att det är vanligt i många länder och jag vill inte verka stel och "svensk" så jag gör mitt bästa och kindpussar tre gånger. Men när det kommer till pojkvännens mormor så blir det helt enkelt för mycket. Hon inte bara kindpussas när vi hälsar och när det är dags att gå utan kan göra det lite hur som, hon kramas och pillar med mitt hår och klappar mig på kinden och gör helt enkelt att jag som svensk känner mig otroligt obekväm. Till saken hör att jag bara träffat damen vid fyra tillfällen sammanlagt men att jag nu känner en ovilja att hälsa på då jag tycker att det är så obehagligt, samt att vi inte förstår varandra - hon kan inte tyska alls och vi försöker prata ryska med varandra men min ryska är riktigt dålig så det går inte så bra, så det här med att röra vid mig blir liksom hennes sätt att konversera. Jag har försökt att förklara för pojkvännen att man inte gör så i Sverige och att damen ifråga nästan tagit på mig mer än min egna farmor, en väldigt konservativ gammal dam som är död sedan flera år tillbaka, gjorde när jag väl var för stor för att sitta i knä - sammanlagt. Han skrattar och säger att hon bara tycker om mig och att jag måste vänja mig.

Kan jag stå på mig och be pojkvännen prata med den 76-åriga gamla damen och förklara att jag inte är van vid det och att hon ska vara lite försiktigare med närkontakten? För just nu så bävar jag nästan inför nästa besök. Jag vill ju såklart inte att hon ska bli förnärmad eller rädd för mig, rädd för att vara sådär hjärtlig och härlig som hon säkert uppfattas i familjen.

//Marion

Oj så svårt! Du står inte ut med det vänligt familjära kladdandet, och mormor kommer aldrig att förstå att det inte är okej för dig. Så faktiskt, trots att jag har stor sympati för din situation och stor förståelse för din ovilja att bli petat på, så tror jag att du ska försöka stå ut. Håll dig undan om du kan, men att mer eller mindre direkt meddela en äldre person att hennes vänligt menade ömhetsbetygelser är äckliga (för så blir ju effekten av vad som än sägs i den vägen), det är för tungt för en person i livets nerförsbacke..

Minska mormorskladdandet genom att göra en avvärjande gest när det går. Och ta inte initiativet till puss osv, utan låt henne göra det, medan du tar emot med en oengagerad min,. I bästa fall frågar hon sin dotterson varför du är så stel och då kan han förklara att detta är helt främmande seder för den vikingadotter som du är. Eller något annat som kan passa!

vänliga hälsningar
Magdalena Ribbing
etikett/dn.se




Actiondröm

Så mycket piggare var jag tydligen inte. Vid tre-tiden var jag helt slut så jag var tvungen att gå och lägga mig och sova. Och herregud vilken sömn det var. Här snackar vi OZ fast med Heroes-fångar istället. Jag var nära att bli våldtagen av en kille som band mina fötter med elektricitetsströmmar ur sina händer.

Och allt utspelade sig i en kyrka som hette St:a Maria. Sedan så började kyrkan brinna precis när vi fått alla bad guys snälla och vi fick, med grabbarna i bojor, snällt gå och sätta oss på ett café. Jag försökte få tag på brandkåren men stupid 150-numret som är till brandkåren funkade inte och 112 sa bara att jag skulle ringa dit.

Piggare

Nu är jag lite piggare igen. Igår gick jag och la mig vid halv nio någon gång. Jag var helt borta, stirrade zombieliknande med öppen mun på pojkvännen när han pratade så jag sket helt enkelt i allt jag skulle göra och sov istället.

Idag gäller nämligen att se pigg ut för nu ska jag söka jobb nummer sex. Jag får inga jobb för jag har aldrig jobbat i affär eller på café eller något sånt där ser ni, men nu ska vi se om jag inte får något här i en pärlaffär på Barerstrasse inte så långt härifrån. Jag vet fortfarande inte vad den svenska försäkringskassan säger om att jag jobbar. Sa ju nej till ett perfekt jobb i våras på grund av den. Men sedan dess så har jag pratat med svenskt folk här som säger att det har gått bra för dem och tjänar jag fyratusen i månaden utan att skatta (minijobb - helt lagligt) så kan jag väl lägga femhundra av det på tysk försäkringskassa om jag nu skulle åka dit och csn har fortfarande inte behandlat klart mitt ärende så jag är lite less på att vänta på dem och det är allt dags att betala tillbaka de pengar jag tagit av mina besparingar för att äta och bo här de senaste månaderna så ge mig jobb!

Trasig

Jag har tränat halva dagen idag och nu känner jag mig fullkomligt värdelös. Kan inte höja armarna, kan inte gå. Tänka... vad är det?

Har alltså joggat en timme i Luitpoldpark, kört en timme på gymmet. Cyklat till simhallen, den olympiska där tjugefemmetersbassängen var stängd idag och jävlades med mig då jag sagt att jag skulle simma fyrtio längder. Fyrti gånger tjugofem är ju inte så mycket men då jag blev förpassad till femtiometersbassängen så var blev det helt plötsligt jätte, jättemycket. Dubbelt så mycket as a matter of fact.

Sedan, på hemvägen, för att avsluta allt stannade jag till och köpte mig pommes. Man får ju inte vara för nyttig.

Kalmar FF - svenska mästare

Jippieee!

Viktigt meddelande till alla i Schwabing

Det värt att cykla till de billigare tvättsalongerna som ligger lite längre bort sadär för de är mycket skönare än de dyrare i närheten där du bor.

Jävlas lite med alla singlar därute

Jag har världens bästa pojkvän nagonsin!


Snyft och snor

Grey's anatomy är lätt den serie jag gråter allra mest till.

Det bara rinner.

En storlek mindre

Jag har klippt tånaglarna.

Ljög lite

Det är bara åtta grader nu men det ska bli tjugoen grader idag. Sådeså.

Haha

Hörrni, ni därhemma i Sverige, vad har ni för väder?

Här är det 21 grader och sol. Jag ser att ni förvisso har sol men hur är det med graderna, hörrni?

Förresten, från januari blir det ny ordning i Amerikat. Det är nog bra.

Valvaka

Jaha, jaha jaha, tydligen så är det bestämt att det ska vara valvaka hos oss ikväll. Hej Björn och Lucas. Nu måste jag ta på mig pyjamas inatt.

Snäll

Här sitter jag och tänker snälla tankar för det har jag läst att man gör när man håller händerna om en varm kopp. Så mer te och varm choklad till världen!

Hata bläck

Bläck är en av historiens mest korkade uppfinningar - det går ju inte att sudda. Femte versionen av mitt handskrivna brev till CSN, som jag tänkte att jag skulle kicka lite i rumpan med att godkänna min ansökan om lån, ser ut såhär nu. Och nu tänker jag fanemej inte skriva ett till bara för att jag inte kan stava rätt när jag skriver för hand utan nu får det vara en bläckplump i mitten på brevet.

Jag utgår från att handskrivet ger ett mer personligt (desperat) intryck och att de ska tycka synd om mig så att jag får mina pengar.


Är det han??

Tjejkompisen, den onda som stood me up i förrgår var här på födelsedagskalaset igår. Hon fick tillåtelse att kolla igenom lite bilder och fastnade vid de här lite suddiga men ack så stiliga bilderna från en uteplats på Olofshöjd i Göteborg. 

Och jag kan lite stolt konstatera att jag alltid har haft en utmärkt smak i pojkvänner (nuvarande har till exempel precis diskat all sin födelsedagsdisk helt själv) för fanken vad snygg han var, exet, när jag pekade med hela handen och fick honom att raka och klippa sig.

Skit också

"SvD har valt att ta bort de syndikerade serierna för att i stället fokusera på våra egna serier."

Träsket har alltså tagits bort från SVD:s seriesida på nätet för att göra plats åt stupid artsy fartsy svenska serier. Skit-svd!


Födelsedag

Han har det inte så lite bra, pojkvännen. Jag har högt och tydligt förklarat att han inte kommer få någon present av mig i år eftersom jag inte har några pengar. Men helt taskig är jag inte i alla fall. I arla morgonstund klev jag upp i morse. Cyklade till tågstationen, allt är stängt idag eftersom det är söndag, allt var stängt igår med eftersom det var röd dag, gjorde jag. Väl där handlade jag en ros på bomsteraffären och ett kort. Bratwurst i dyra, dyra mataffären och fraller. Så han fick en riktig lyxfrukost på sängen, stekta ägg med korv och så fralla till, färskpressad apelsinjuice från bageriet och varm choklad och så våfflor på det.

Jag måste vara världens bästa flickvän.

Hemlängtan

Fan.

Nu längtar jag hem igen. Hem till mina kompisar.

Tårta!!

Inlägg som jag inte lyckades publicera imorse.

Pojkvännen fyller ju år imorgon. Ikväll ska det bli kalas. Och vad passar bättre till den lilla fjollan än en mariongjord scarygreen prinsesstårta.