30kvadrat/2=15kvadrat

Jag ska alltså bo på 15kvadratmeter från och med nu. Och vi ska planera det med möbler och sånt. Det är jättelitet.

Men, klappbord är säkert en bra idé. Klappbord och rumsavdelargrejjer. Och stor garderob. För två behöver man ha en stor garderob. För mig behöver man ha en stor garderob...

Dumdom!

Visste ni att iPhonen kommer vara utrustad med 4G när den kommer till Europa nu nionde november?

Visste ni att man i Tyskland har låst iPhonen till en mobiloperatör som är fullkomligt värdelös i priser?

Skitdom!

Naw, ska jag skaffa mig en pryl som jag inte kommer kunna använda fullt ut, dvs, jag kommer inte kunna ringa och skicka sms med den eftersom det är för dyrt, bara för att den är just den prylen som jag allra helst önskar mig i hela livet just nu. Förutom min nya dator...

Eller ska jag satsa på en ericsson k880i eller vad den heter?

Bajsdom!

Mamma och pappa

Mamma och pappa är här och Gs blotta närvaro gör det hela snäppet mer uthärdligt och mindretonårsångestaktigt.

Mamma tycker att G är trevlig och pappa tycker att det är bra att han börshandlar lite då och då för att klara hyran. Ingen dålig människa skulle väl kunna hänga på börsen. så tänker pappsen.

Igår

1860 München - Mainz     (Pokalspel)   -   2:1


"Ein bisschen Mainz
 Ein bisschen Rot
 Und du siehst aus wie 'n Idiot

 Ein bisschen Mainz
 Ein bisschen Rot
 Und du siehst aus wie 'n Idiot"

image408

Sambo

Hmm, jag tror vi började prata om lägenhetssökande och sånt runt halv tolv. Nu, två timmar senare så har vi beslutat oss för att jag inte bara bor hos honom medan jag söker en lägenhet utan vi bor tillsammans. På prov till februari och senare kanske längre. Och jo, jag vet, jag vill ju egentligen bo ensam. Eller vill jag? Hur som helst finns det här otroliga fördelar.

*En hyra på 220 euro per månad.
*Delad internetkostnad.
*Delad telefon.
*Om jag så skulle få en lägenhet så skulle den minst vara en fem minuter bort från den här och därmed tio minuter bort från uni, vilket skulle betyda att jag såviså skulle bo här hela tiden.
*G behöver nya möbler, jag skulle också behöva nya möbler till den nya lägenheten - nu delar vi på kostnaden för dem.
*Om vi någonsin skulle dela på oss eller komma på att det hur som helst inte var en sån bra idé att flytta ihop så tidigt så sitter ingen i sjön. Ok, jag har väl ingen lägenhet direkt men G sitter heller inte med en stor lägenhet på tiotusen i månaden som han inte kan betala själv.
*Jag slipper vara bostadslös och slipper ha den stressen att hitta en lägenhet i München. Kom ihåg att det här är München, mina vänner.

MEN
*Lägenheten är på 30 kvadrat...
*Köket suger.
*G och jag har varit tillsammans i tre veckor nu.

Fler plus än minus. På lördag går släpet till IKEA.

En reflektion

Ett barn kan inte vara kåt. Inget neutralt ord kan vara kåta i singularis. Inga skåp, inga djur, inga hus. De kan vara upphestade men inte kåta. Det tycker jag är fint på något sätt. Kåt är annars inte ett så fint ord men det känns på något sätt menat för vuxna, levande saker på det här sättet. Saker som inte är könslösa.

Det lär man när man har svenskaundervisning med pojkvännen.

Jaaa!

Skidsprintvärldscupen har börjat!

Nu är min värld snart komplett.

Creepy

Generellt för killar måste jag säga att de oftast är mycket säkrare än tjejer. De känner något och så tycker de att this, this is it. Jag känner nog ingen tjej som någonsin varit så säker på något.

Pojkvännen planerar just nu. Han funderar på att åka på bröllop i sommar och tycker att vad bra, du har ju alltid velat åka till New York, Marion. Och nyår. Det firar vi tillsammans. Det är redan bestämt - Warsawa. Jag har ingen möjlighet att krånga mig ur nu längre så jag åker dit och de från Sverige som vill åka dit får gärna följa med.

Men jag, jag måste hela tiden lägga till "om vi fortfarande är tillsammans då, så..." Han gör aldrig det. Han räknar kallt  med att det här som har hänt mellan oss de senaste tre veckorna är något stabilt. Och jag måste säga att det känns rätt så bra. Det gör att jag vet att det enda som kan sabba det här - det är jag. Jag är inte alls osäker på honom. Nu måste jag bara bestämma mig själv om vad jag tycker och känner.

Jag tror jag tycker att det är bra så, att vi kan planera New York i sommar. Jag tror bara att jag behöver lite mer tid på mig att inse det. Han behövde ungefär en vecka...

Men det är klart att det ger mig kalla kårar. Tänk om han planerar ett helt år fram i tiden nu. Tänk om han tyst planerar två år framåt. Jikes!


Och han är inte nervös inför att, efter tre veckor, träffa mina päron. Det, om något är läskigare än läskigast. Jag är nervös inför att han ska träffa mamma och pappa. Jag är rädd att han inte ska se det lustiga i att vi hela tiden, mitt på gatan, ropar och skriker på varandra, att vi kallar varandra för envisa gamla åsnor och spänner ögonen i pappa när han gör något toligt. Jag är rädd att han ska lägga benen på ryggen och försvinna långt, långt bort. Fast egentligen är jag inte ett dug rädd, inte ett dugg nervös. För jag vet att det inte kommer bli så. Han kommer stanna här hos mig och lära sig nya svenska ord och jag kommer lära mig lite polska sådär då och då.

Älskling - det kan han säga helt ok nu.



Måste

Måste skriva något smart här. Något genomtänkt. Något som inte har något med mina gaser i magen att göra.

Jag måste hitta på en snygg titel. En tänkvärd, lysande, stoppapressarna-titel.

Jag måste helt enkelt skriva något som får folk att vallfärda hit. Något som ger folk en aha-upplevelse. Något som får dem att gråta och något som får dem att skratta.

För just nu är det mest bara kärlek och jobbigt uni och sjuk i den här bloggen. Och det är väl bra. Men jag skriver inte så lysande om det.

Så jag tar ledigt i helgen. Jag åker till bergen med grabben. Och så ska jag ligga och fundera på vad jag kan tänkas vilja skriva.

Så vi syns på söndag kväll igen.

Dagens låt

Dagens låt är Hjärtats Orkester med sju dar för länge.

Mina drömmar

Mina drömmar är inte speciellt spännande. Oftast handlar de om att jag handlar mjölk och läser nyheterna och inget speciellt har hänt.

Men det gör ju att de allt som oftast är sanndrömmar. Som den där drömmen jag hade att en jag hittade en gammal klasskompis på facebook förra veckan. Slog in.


Fiiiiiiiiiiiiiiisssssss, fiselifisfis

Jag mår inte bra än. Min mage är spänd som aldrig någonsin innan. Och så gaserna. Det är som om det finns så mycket gaser i min lilla mage att magen inte riktigt kommer ner. Därför känns det fortfarande som om jag vill kräkas hela tiden. För maten kommer bara som inte så långt bort från halsen och den allta sista maten jag svalde hamnade just där. I halsen.

Därför mår jag nu illa.

Germany - the country where you mix drinks

Det som slår en ganska fort när man kommer till Tyskland är deras förmåga att blanda olika, för svenskar oblandbara flytande, drickbara ämnen.

Spezi (Mezzo)
: Cola och fanta. Smakar lite som när man experimenterade när man var liten. Bara minus chokladsåsen.

Saftschorle: Valfri juice blandad med bubbelvatten. Frukten av juicen byter ut Saft. Apfelschorle - äppeljuice och bubbelvatten, Orangenschorle - apelsinjuice med bubbelvatten. Det är svårt att förklara storheten i den här uppfinningen. Men det kan ju kortfattas med att säga att man alltså får ett glas äppeljuice men duppelt så stort och smakar som läsk men bara hälften så onyttigt och billigt.

Radler: Öl med citrondricka i. Otroligt mystiskt i början. Men är egentligen riktigt gott.

Weinschorle: Jag är inget fan av Weinschorle men det är ok på sommaren. Funkar precis som Saftschorle men med vin och bubbelvatten.

TIll mig för honom

För första gången någonsin har jag köpt underkläder till mig för någon annans skull. Suckers tidigare pojkvänner!

Det var inte helt enkelt kan jag säga. Grejen är ju det att jag har vissa kriterier när det gäller underkläder

*Inte genomskinliga, genomskinliga underkläder är en av de saker som jag inte alls förstår. De är genomskinliga. De är underkläder. Nä, det går inte ihop.

*Inget fånigt spets. Kanske någon liten spetsrand. Men den får inte vara fånig.

*Helst inga rosetter. Rosetter är också helt oförklarliga. Vad gör de där? Tycker någon, någonsin över 14 att det är fint med en liten rosett mellan boobsen?

*Inga konstiga material i trosorna. Trosor ska vara gjorda i bomull eller liknande. Inget konstigt instängande, inte andandes weirdo-material. Antar att lycra egentligen andas men de är inte så sköna. Känns konstiga.

*Just nu inga string eller liknande. Ska vara rejäla, sköna trosor när man inte känner sig sådär jättetränad. Så det så.


Det tillsammans med det där att de ska vara trevliga att se på för honom är svårt att få ihop. För det första så vet jag ju inte alls vad han tycker är just trevligt att se på.

Så jag köper det jag tycker om. Blev stiliserade blommor på bh:n från esprit-rea och trepack trosor på H&M.


Ljugisar

Står det att en lägenhet ska vara ledig från första november så är det ju bra om lägenheten i verkligheten också är ledig från just första november och inte från första december. För första december känns inte alls så bra och så fick jag skippa operativsystemen för visningen. Har inte kunnat gå på något med operativsystem än och det suger riktigt apa. Har missat fyra föreläsningar och tre övningstillfällen.'

Suger.

Apa.

1 dag 21 timmar... nånting

Nu om något har jag en riktig anledning till att skaffa en egen lägenhet. Måste ju få plats med en ny dator...

Dregel, dregel.


Facts of Maths

Att vara 99,5% säker på något låter så mycket sannolikare än att vara 0,5% osäker. Att säga att man i ett av tvåhundra fall har fel kan låta bra - det beror på hur många fall man kan tänka sig att det finns.

Dagens låt

Eftersom jag bor i ett land far, far away - så måste jag jämt jobba för att få i mig skön och ny svensk musik.

Tack gode Gud för myspace.

Dagens låt är elias and the wizzkids' young and hairy.

Funderar

Hmm, jag kanske skulle göra något för att jag bor hos G gratis, får mina fötter masserade, att han springer ärenden åt mig, köper frukt och choklad till mig, fixar filmer

Idag ska jag nog allt diska.

Kräkspanik

Nä, det gick inte. Jag fick kräkspanik efter tio minuter i föreläsningssalen. Så det lägger vi ner - att gå på föreläsning.

Värre än så blir det inte

Ok, att träffa hans mamma var läskigt. Skitläskigt men det var ju bara för mig att vara mitt vanliga lilla charmiga jag så gick det väl ok.

Men att han nu ska träffa mina föräldrar. Hur förvarnar man någon inför att de ska träffa just mina föräldrar. Man måste ju komma ihåg det där med att min pappa är helt spritt, språngande galen. I å för sig en älskvärd galning men likväl.

Det går nog inte att förklara - får bara ta och bita ihop och låna någon annans pappa lite då och då. Hävda att det är min och säga till mamma och pappa att jag är på universitetet hela dagarna.

Könsbyte

Jag och 'g lekte med tanken på att byta kön en dag. G sa att han tyckte att det skulle kunna vara skoj.

^Nu vill han inte längre.

800 grader

Eftersom jag har en hemsk värk i varenda led på grund av sjukdomen som jag inte vet vad det är, så får jag inte frysa. Frysa gör ont. Och ingen värmedyna har jag heller. Så jag har helt enkelt gjort hela rummet till en bastu. Högsta värmen på elementet och så trycker jag korsryggen därmot. Härligt! Jag kan nästan ha armarna ovanför täcket nu när jag har värmt upp rummet ordentligt.

Sammanlagt har jag idag kräkts fem gånger. Jag har fortfarande inte fått någon lingonvecka och det stör lite. Men nu försöker jag äta dessertknäcke och vindruvor och dricka lite cola.

Går ok i alla fall.

3 'X' senare

3 kräkningar senare vill man inte längre vara Marion.

Bobobärchen

Den här killen är nog allt det snällaste, gulligaste, sötaste och kramigaste kreaturen i världen. Kom hit och hångla upp honom! Han studerar till läkare också, tjejer! Men han är inte sådär jätteförtjust i min nya tick att kalla honom Bobobärchen hela tiden. Bobobär tycker han är bättre men inte ok.
image405image406image407

Frauenkrank

För tjejer som mår dåligt på morgonen finns det bara två tankar i huvudet.

Antingen är det nu kommer det - nu kommer det snart "rinna till" och jag hoppas verkligen att jag kan få möjlighet att springa ner till Schlecker och köpa "tjejgejer" förutsättningen för detta är att jag någon gång ska sluta vilja kräkas så fort jag ställer mig upp.

Eller så är det, fan, jag är väl inte på smällen? Och så tänker man efter lite, tänker att, nej, antagligen inte, eller kanske? fast inte.

Men det där med på tjocken är en sådan där sak som hoppar upp i huvudet på tjejer så fort man är några dagar efter eller om man, som jag, oförklarligt illa mår. Eller oförklarligt och oförklarligt - oförklarligt fram tills förklaringen kommer.

Stupid G som skulle gått runt åtta, nio och jag låg i sängen och väntade och höll tillbaka kräket i halsen. Väntade på att han skulle gå så att jag kunde springa på toa. Och genom att han sluppit se mig helt sjuk och kräkig så hade jag ändå behållit lite av mystiken i förhållandet. såklart drog han ut på tiden. Och jag som låg under täcket och blev blekare och blekare och kräkigare och kräkigare blev tvungen att gå på toa, hann inte riktigt öppna toalocket och så vidare utan blev tvungen att se gårdagens kebab i handfatet. Och så var den där mystiken borta med vinden.

Usch fy.

Så nu ligger jag är - fortfarande med en mongomage. Fortfarande med de där två tankarna i huvudet - och kollar på ett bytafru-program.

Blir kanske lite uni i eftermiddag. Beror på.

Mätt?

Öj, vem åt upp hösten?

Förra måndagen gick jag igenom stan i tunn, tunn t-shirt eftersom det var över tjugo grader ute och sedan blev jag sjuk (pga t-shirten?). När vi drog upp rullgardinerna igen på söndagmorgonen, då snöade det.

Man undrar ju... #2

Vad är det med mig och killar som tycker att det är roligt att göra apimitationer

Kulturkrock

Jag: -Jo, men i Sverige har vi liksom det här.
Greg: -Det här? Ni också.
Jag: -Jo, som det här, tja, det är ganska nytt... har bara funnits de senaste åren
....
Jag: Ordspel, liksom...
...
Jag: -Men med kläder.
Greg: -Med kläder??

image404.

Man undrar ju...

Vad är det egentligen med mig och polacker?

Ledtråd 4

Han har inte svårt att vara nära personer av det egna könet.

Håret kapades såklart tre timmar efter att vi vaknade på morgen efter att vi bestämt att vi tydligen var tillsammans. Den här bilden är från Berlin och grabben bredvid, nä, inte den lilla nallebjörnen, den stora, gosiga - det är Bobo.

image403

Ledtråd 3

Han kan skruva också.

image402

Ledtråd 2

Förkyld på sniskan.

Ledtråd 1

Rumpa.

image401

Bilingualt

Att ha ett förhållande på ett annat språk kan ha sina fördelar. Till exempel vet G att jag har en blogg. Han vet att den är som en dagbok och han vet också att jag har nämnt honom i den.  Att det står om honom i den det vet han för att han har kollat in de senaste inläggen. Läst dem och begrundat. Och inte förstått ett ord.

Och det bästa är att han faktiskt inte tar illa upp att jag skriver om honom. Tur det.

För han kommer väl figurera ett tag framåt nu.

Antar jag.

Hoppas jag.

smiley.

Inköpslista

Mamma ska ta med sig följande saker från Sverige nästa vecka:

Bakpulver
Vaniljsocker
Oboy
Kan Yang
Rådjursstek
kantareller
bär
kanske lite fil
rågtubenbröd
räkost
kexchoklad

Och så 50 saker till men jag kommer inte ihåg de just nu.

Hoppa upp i luften

Jag lyckades hålla mig ifrån att säga både knullsa och runk och runksa och det pippades inga popcorn heller.

Tror hon tyckte om mina höfter också.

Stort

Att göra något som är bra för en. Det är ju alltid bra och fint. Och såklart är det ofta modigt också. Oftast så riskerar man något när man gör något som är bra för en. Kanon, man växer samtidigt som man får något ut av det. Som jag, att bli tillsammans med någon från en dag till en annan kan tyckas ha gått otroligt lätt. Men inuti mig var inte diskussionen så entydigt enkelspårig. Men ok, jag förlorade lite av min frihet. Jag ger mig återigen in på ett kompisförhållande. Men för det får jag en kille som när han blir för trött av att städa sätter sig bredvid mig och ger mig en fotmassage.

Men tänk när man gör något där man riskerar så mycket mer bara för att man inte är nöjd, för att man vill ha en liten, liten kakbit till. Något man praktiskt taget aldrig har gjort innan. Det har en vän till mig gjort. Och det, det var riktigt modigt. För hon gick emot sin tidigare karaktär och, zwar, på ett kanske lite opassande sätt, men det berodde endast på omständigheterna, berättade hon vad hon tyckte och kände.

Det är stort.

Och jag är, trots att det, för andra, kan tyckas vara en liten sak som hon gjorde, stolt.

Och det borde faktiskt belönas med två svampar.

Nu vet jag

När G går på toa för att bajsa lite med mobilen i högsta hugg och ringer I i Berlin. Då tänker jag att nu äntligen har jag hittat någon som har precis samma sparatidsmetoder som jag.

Och så blir jag sådär lite, inte mycket,  inte mycket alls,men lite kärare.

Ptrroooo

Ook, här måste jag sätta ner foten.

Vi väntar i alla fall tills treveckors-jubileet tills jag är i på toa medan han kissar.

Nervigt

G påstår att han inte alls är ett dugg nervös inför att träffa mina föräldrar nästa vecka.

Jag kan säga att jag inte är helt bekväm med att träffa hans ömma moder imorgon. För det första så är det kanske inte så vanligt att man efter två veckors förhållande får träffa föräldrarna och för det andra så är det  ju föräldrarna om några som kan säga att den där, den, den ska du göra dig av med - BASTA!

Och jag minns den där killen som ringde in till p3 i somras. Han som berättade om när han träffade flickvännens föräldrar för första gången. Han fick hela tiden bilden framför sig att han på något sätt sa "knulla" och så tänkte han "jag ska inte säga knulla, jag ska inte säga knulla" Såklart sa han "knulla" senare under middagen.

Själv får jag bilden i huvudet att jag lyckas nysa Gs mamma rakt i ansiktet som riktigt smörja in henne i grönt slem. Och så är jag rädd att jag ska lyckas kläcka ur mig det lite försvenskade engelska ordet "fixa" fast på tyska - "fixen" att etwas fixen går inte utan det låter mest som att knullsa något.

Så det får jag inte säga.

Jag får inte fixa, får inte nysa, inte fixa, inte nysa, inte fixa, inte nysa, inte fixa, inte nysa - och förresten halstabletten vick's heter inte vick's i Tyskland - det heter bara Vick men man får inte säga det heller. För tyskjävlarna har fått för sig att kalla runka wixxen - så en vicks vore då mer ett ordentligt runk.

Inte säga vick's, inte fixa, inte nysa, inte nysa, inte nysa, inte fixa, inte säga vick's.

OCH man poppar inte popcorn här.

Gosh, jag är körd.

Eller så undersöker helt enkelt denna polska mamma mina höfter, synar mina tänder och säger, den tar vi och så skeppar de mig i en låda till Polen och klär mig i vitt, slänger in mig i den katolska kyrkan och håller en sönderslagen vodkaflaska mot min hals så att jag säger ja.

För så gör polacker.

Trots att de har bott i Tyskland tjuga år.

Peppar, peppar, ta i ... chokla'

The funniest thing... när jag blir förkyld så smakar allt peppar.

Kalaspuffar - peppar
Fruktsallad - peppar
Choklad - peppar
Chips - peppar

Igår märkte jag att jag var sjuk på att jag påpekade för G att jag ju faktiskt inte tycker om pepparchips så mycket. Varpå han inte förston något alls. Tog fram påsen och och pekade på paprikan. Peppar? Men, undrade jag, kan det vara något fel på chipsen? Han intygade att de smakade kanon, precis sådär som tyska pluspaprikachips ska smaka.

Och jag insåg att jag antagligen skulle stanna hemma idag också.

Saker man funderar på när man är hemma från uni, dag 2

En läkarstudent har förklarat för mig att det inte är hjärna som kommer ut ur näsan och jag blir inte dummare av att vara förkyld.

Men om det inte är hjärna? Vad är det då?  Var kommer det ifrån?

Det där, tja, det är, jo, du vet... han

Jag har ett kärngäng. En grupp människor som alltid kommer stå mig väldigt nära hjärtat. Och en lysande stjärna i detta gäng är en killkompis till mig. Det är han som kommer få hålla tal på mitt bröllop. Kanske till och med toastmastra. Men han kommer aldrig att stå bredvid mig vid något altare.

Det där måste förklaras. För att den här kompisen var i en oändligt lång tid för en förhållandeskygg och relativt ung person som mig störst, bäst och vackrast. Och att vi nu känner varandra kanonbra, trots historien.

Och jag vet att det måste förklaras, Det är svårt för för mig är det så självklart. Men visst, det är väl kanske lite godtroget att visa bilder från i somras där han är med på varannat foto och säga, tja , det där är mitt ex. Vi umgås fortfarande varenda dag. Det var förresten honom jag pratade med på msn tidigare idag. Kan ju kanske vara lite svårt att förstå om man inte sett oss tillsammans. Ändå så vill jag förklara allt - och lägga alla korten på bordet. Jag känner inget alls för de här personen mer förutom en otroligt stor tillgivenhet då han faktiskt är en av mina allra bästa vänner. Och ja, jag går ibland på bio med honom ensam och ja, ibland när jag är trött så lägger jag mitt huvud mot hans axel. Och jarå, när jag behöver en kram så begär jag en av honom. För det är så vänner gör. Och så kommer jag och han alltid att göra.

Men nej, du behöver inte alls oroa dig. Du behöver inte alls tänka att nu pratar hon med honom igen. Det måste väl finnas något mellan dem fortfarande.

Tänk istället att, vilken tur. Vad skönt. Det är kanske inte så att man måste kapa alla band bara för att man gör slut någon gång i en annan dimension.

Så jag sa det meste till honom. Jag sa att jag en gång älskade den där fåntratten och att jag sedan slutade älska honom men att omständigheter och sånt gjorde att vi ändå var tvungna att träffas och att vi ju visste att vi tyckte om att umgås - så vi fortsatte.

Och talet.. det kommer antagligen börja med någon liten anekdot om allt roligt vi haft tillsammans. Och fortsätta med att jag är en fantastisk person som drar fantastiska personer till mig.

Och så kommer det sluta med en trumvirvel från en anka.

Men...

Men jag vågar inte spela.

Det finns gränser

Man får inte och jag upprepar INTE byta ut valfritt 's' i sitt namn mot ett 'z'. Det är nog det absolut töntigaste man kan göra. Man får inte ens göra det om man är porrskådis. Om man är porrskådis måste man ha ett coolt namn som Misty Vonage.

Och ja, jag har googlat porrsidor igen bara för att få fram ett coolt namn.

Visste ni att det finns ett spel på nätet?
Virtual Jenna - The Official online Video Game of Jenna Jameson.

Det visste inte jag.

Tänk allt vad man kan internet till.

Varannan damernas

Vi är sjuka i skift här på Türkenstraße. Igår var G helt under isen och idag är jag ett riktigt mähä. Såhär har det för övrigt hållit på sedan slutet av september när vi var på Oktoberfest.

Huvudvärk och så täppt näsa febervärk i armarna och i benen och så de där sköna jagärsjukdrömmarna inatt. De där där allt är så tokigt.

Och igår tänkte vi inte så långt när vi var hos doktor Bobo, kompisen som pluggar medicin. Han kollade bara mitt öga och Gregors hals. Inte min hals. Och så kollade han lite Gs rumpa också men det var bara på skoj.

Förresten så är Ratatouille en riktigt rolig film. Kollade den igår på Cinema - bio på engelska!!. Fast kortfilmen där innan är nästan ännu roligare.


Prestationsångest

För några veckor sedan lovade jag att köpa en halsduk till någon jag känner. Detta blev inte av då och nu så blev jag tvungen att införliva mitt löfte.

Problemet var bara det att mitt förhållande till denna någon sedan dess har fördjupats och blivit någoy helt annat.

Ge dig inte på att försöka köpa ett klädesplagg till din pojkvän sedan en och en halv vecka.

Det är hemskt, Jag var i ungefär fem affärer och till slut hittade jag en.

En kompis kan man tvinga att använda något men en nyvunnen pojkvän kan man inte. Jag har ännu ingen rätt att börja ändra något än. Det dröjer kanske en månad till.

Han har ingen aning om vad han ger sig in på. Men han behöver verkligen en ny vinterjacka. Det behöver han.

Reklamera?

Öj, min pojkvän har gått och blivit sjuk och hostar och snörvlar och bara piper när han ska prata. Han får svettvallningar lite då och då när febern smyger sig på. Han är helt enkelt trasig.

Vad gör jag nu?

Lämnar tillbaka och får en ny?

Skittidigt.

Web Data Mining om tjugo minuter.

Klockan är tjugo i åtta.

Det är helt fånigt tidigt.

Var, var, var

Jag har fixat mig ögoninflammation.

Grrrrr

God morgon.

Jag vill sooooova!

Verkligheten börjar imorgon

Efter en helt underbar vecka med frukost runt klockan fyra på eftermiddagen - börjar Uni imorrn.

Och jag har slutit ögonen för mycket för att förbereda något.

Vilka seminarier ska jag ta? Någon som vill tipsa lite.

brrrummm, brrrrm, rrrrrrrrm, brrrrrm, brrum, brum

Det har gått snabbt. Jag vet.

Det är ju inte så att vi inte känner varandra innan. Vi har ju kännt varandra i åratal. Och jag som skämtade så innan jag åkte hit...

Det som skiljer sig här mot allt annat är att jag inte ser det där obligatoriska slutet som jag alltid sett tidigare. Jag har alltid skönjat ett slut i alla tidigare relationer. Alltid sett ett stort svart moln som betyder att dit men inte längre.

Det gör jag inte här.

Jag är rätt så säker.

Och det går inte att intressera sig av en gammal kompis utan att alla andra gamla kompisar märker det. De flesta här, speciellt de känslosamma palestinierna visste det långt innan vi själva visste det. Jag vet inte men Issa har alltid haft någon sorts fingertoppskänsla.

Så vi gasar. Kör 250 på Autobahn. Och den här gången skriker jag inte att vi måste sakta ner. Mest för att jag aldrig får den där bilden av en krasch framför mig. Jag ser inga kroppsdelar liggandes omkring på asfalten. Ingen hjärnsubstans på vindrutetorkarna. Och inga huvuden med förvridna ansiktsuttryck. Och jag vet ju faktiskt att föraren är bra.

Mamma och pappa kommer hit om två veckor. Surprise!

Modernare tider

Jag väntar på ett samtal från en storebror. Jag vet att det kommer att komma så småningom. Ett samtal när han kommer be mig lämna över telefonen till någon annan. Det kommer att komma. Jag har tidigare blånekat. Mest eftersom att min bror kan verka lite skrämmande. Och, tja, jag vet inte. Andra har varit lite klenare.

Jag väntar eftersom jag vet vilken genomslagskraft ett visst internet har.

Jag har nämligen ändrat på facebook.

Let it come.

Lite konstigt är det

Visst är det konstigt hur saker kan ta sig. Nu känns det helt enkelt inte sådär jättebråttom det där med att hitta en lägenhet.

Förutom det där att jag inte kan skriva mig här förrän jag har en.

Är jag inte skriven här kan jag inte skaffa ett bankkonto här.
Är jag inte skriven här kan jag inte skaffa ett mobilabonnemang.

Men annars.. vad ska jag med en lägenhet egentligen?

Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd

Alla som bor eller har bott utomlands vet det. Suget kommer. Man längtar hem lite. Det behöver inte vara så mycket alls och man behöver inte alls ha varit borta länge. Men det kommer. Och så åker man till IKEA, äter sina köttbullar och köper sin påse bilar.

Sen är allt lugnt igen.

Dagens låt

Dagens låt är Lisa Nilssons himlen runt hörnet.

Och så får ni tänka vad ni vill om det.

Tummen upp

Ibland så studsar jag bara till litegranna och så landar jag hårt i alla fall.

Och ibland, som nu, vet jag inte ens om fallskärmen håller, men jag gör ändå tummen upp till han som håller uppe dörren till flygplanet. Jag blundar. Och jag hoppar.

För det känns ju så bra att falla.

Dagens låt

Dagens låt är helt otroligt otippat Lillasysters cover på Rihannas umbrella. Umbrella är i sig själv en ganska skön låt. Sedan kan man tycka vad man vill om Rihanna. Jag kan tycka att hon är lite cool ibland. OCh Lillasyster är ju annars helt för hårda för mitt lilla pophjärta. Men den här covern. Den fick mig att smälta.

Inte för att den är bra. Den är inte speciellt bra. tror jag inte i alla fall. Men den är... specielll.

För de som är insatta

För de som är insatta så blir det inget vin ikväll. Jag är ensam hemma och ska sova.

De som inte är insatta kan jag bara upplysa att vin är ett väldigt bra sätt att dämpa ångest.

Mer vin åt folket!

pk??

Jag vet inte riktigt om det är riktigt rumsrent men det här är i alla fall min roligaste bild från årets Oktoberfest.


image400

Och så slår jag mig själv hårt i huvudet och försöker intala mig själv att det är inget roligt med dvärgar i Lederhosen.  Och jag blundar för att riktigt koncentrera mig på att ta fram den bättre Marion. Men så öppnar jag ögonen igen och han är där på skärmen och jag flinar fortfarande.

Computer Nerd Advice, please

Min dator har ganska precis fyllt tre år. Detta firade jag iförrgår med att tappa den i golvet.

Trodde inget hade hänt förrän jag idag, för några minuter sedan, märkte att ramen runt skärmen har släppt litegranna från skärmen i underkanten. Det har liksom blivit en springa där mellan ramen och skärmen.

Vad gör man åt det? Karlssons klister? Silvertejp? Silikon? Gladpack?

Bara seriösa svar, tack.. Problemet är ju det att jag ju hade tänkt köpa en stationär dator nu i höst men om min bärbara ska få för sig att vara mindre bärbar i och med att den drar in en massa skräp i skärmen om jag skulle sitta i en park någonstans eller något sånt, då måste jag nog satsa på en bärbar.

Krångligt

Det är svårt att skruva upp en duschmunstyckehållare igen.

En komplimang

Det här kanske är lite taget ur sitt sammanhang men det är sagt om min blogg och det låter fint.

Mr Hi, I talk to my teddy duck and my plant säger: (10.14.25)
every post a thought out and well considered literary masterpiece of immense importance :)

Fotbollsskor, den nya flugan.

Förra veckan tyckte jag att det var dags att satsa på att köpa ett par nya svarta gympadojjor då jag så fint slängde mina gamla på  Göteborg City Airport innan jag begav mig mot Tyskland.

Jag gick till Bartu. Ett helt vanligt skoställe. Ungefär som Nilson eller så. I alla fall den här butiken.

De säljer INTE fotbollsskor.

...trodde jag.

Jag hittade ett par snygga  adidaspjux. De vanliga svarta med vita streck på. Men de här bar lite coolare. De hade nämligen en blå undersula med gula prickar på.

Jag som ju älskar mina gamla adidas suede-skor, gula och blå, tyckte att det här var en chans för mig att vara lite sverigepatriotisk.

Och så passade de ju så bra också.

När jag kom hem och tog på dem och vandrade runt lite här utanför kom jag på en sak. Såg inte de här, på undersidan, precis ut sådär... sådär som... mina gamla grusfotbollsskor?

Jorå, det gör de. Det är ett par grusskor. De har till och med de där små metallbollarna där fram. Men, men, det är nog allt coolt.

Fotbollskor kommer bli stort till våren. Det säger jag er.

Med metalldetaljerna kan man rispa in sitt namn i t-banegolvet. Stort.

Mitt öronvax

Där andra ofta har lite sådär hårt och smuligt öronvax är mitt just nu mjukt och smetigt. Och just nu i överskott...

Jag tycker inte om det där. Det liksom klibbar i örat när jag pratar och rör käken.

Så igår fick jag för mig att jag skulle försöka minska mängen litegranna. Som torka rent lite.

Man ska inte ha något smalara än armbågen i örat.. så var det va??

Lite papper med rödoranget, gult klet på och jag hade tryckt ihop resten av kletet i örat till en fin liten vägg mellan ytterörat och innerörat.

Nu hör jag inget på vänster öra. Så prata inte på den sidan'rå!

Helvete också!!!

Satan, satan, satan, satan, satan, satan, satan, satan, satan, satan!

Men inte så påkigt i alla fall.

Hur ska jag göra nu?

Jag fick ju inte den där lägenheten. Den där lägenheten som gubben praktiskt taget hade lovat mig att jag skulle få. Hur ska jag göra nu? Ska jag ta första bästa eller ska jag vänta tills något helt underbart kommer förbi?

Grejjen är mest den att jag jättegärna skulle vilja bo i närheten av centrum och uni och då finns det lite olika möjligheter:

1 - vänta.
2 - ha tur.
3 - Bo i WG.
4 - Bo i korridor.

Jag har redan bott hog killkompisen 2 veckor. Vill jag verkligen bo här mer. Börjar bli rätt så less på det. Och så kommer ju mamma och pappa någon gång i slutet av oktober med mina grejjer och då är det ju bra om jag har någonstans att ställa de där sakerna.

Och så har jag ju satt upp mig på väntelistan här i killkompisens hus också. Ska jag vänta ut det? Hoppas att jag får en lägenhet här mitt i smeten?

Problemet är ju nämligen det här att man allt som oftast betalar provision här. Och om jag betalar en 1000 euro för att få en lägenhet då får jag ju allt ta och behålla den också.

Fan, jag ville ju ha den där med köket.


Vilse i Berlin

Själva Berlin var lite av en besvikelse. Resan dit var jag så skärrad över att vi åkte så snabbt att jag inte riktigt kunde tycka att det var så roligt som jag ville tycka att det var. Fast det var väldigt spännande att nästan få soppatorsk på Autobahn...

Issa, som vi skulle hjälpa med hans flytt var sur och stressad och vresig och stack som ett riktigt litet bi på varannat ord. Inte just under bilresan men under hela Berlinvistelsen. Hans flickvän ramadannade lite hårdare än han men han vill inte äta framför henne så han var ett hungrigt litet flytt- och byggaihoppikeaamöblermonster hela tiden.

På fredagen när vi kom till Berlin åkte Issa dock snabbt hem till sin flickväns lägis eftersom det inte fanns tillräckligt sovplatser i den nya som ju var helt tom. Och vi tänkte att det skulle vara gott med en öl eller kanske ett glas rött (jag).

Vi tog vänster utanför Issas lägenhet. Det skulle vi inte ha gjort. Förresten, ingen får nämna för Issas flickvän att det fem minuter bortom hennes nya lägenhet ligger ett fängelse med taggtråd och ståldörrar och filmkameror och grejjer överallt. Hon hade precis inbrott i sin förra lägis och är lite skärrad.

Om man går fyrtiofem minuter vänster från Issas lägenhet kommer man förbi en bensinmack, ett fängelse och... ingenting annat. Till slut kommer det en gigantisk glasbyggnad - det är tågstationen. Där kan man gå in och dricka McDonaldschoklad. Sedan kan man gå hem.

Jag sov på golvet i min lånade sovsäck. Inte som på golvet som på en madrass på golvet utan jag sov PÅ golvet. Jag börjar bli bra på det.

Lördagen började med att Issa och Gregor åkte till IKEA medan jag och Bobo blundade lite. Sedan satt jag och Bobo och stirrade rakt fram medan Issa och Gregor åkte till flickvännens lägenhet och hämtade grejjer där. Runt ett fick jag nog av de fyra väggarna och begärde att bli skjussad in till stan under nästa runda till flickvännen.

På Potsdamer Platz ska man hålla sig borta från vänster också. Man tror man kan Berlin...

Jag irrade runt, feberyrig, förresten, runt Willhelmstraße och till slut, till slut hittade jag något jag kände igen. Fiskarna och statyn där, där vid det där cafét...

Och så hittade jag till slut till Olof-Palme Platz, fattar inte hur de har fått till det med bindestrecken och mellanslagen där och därmed också till zoot och till kaputtkyrkan och alltså till det Berlin jag trodde att jag kunde.

Och så träffade vi Gregs föräldrar som var polacker och tyskar och turister allt-i-ett. Och de gick och kollade på Potsdamer Platz och vi gick till Maredo och käkade på deras bekostnad. En pepparstek senare begav sig Greg till sin kusin på kalas och jag och Bobo blev lämnade ensamma.

Och så gick vi vilse. Jag kunde för allt i världen inte hitta den gata jag ville ha och det enda vi hittade var den dyra gatan där man inte kan köpa något.

Vi började istället gå de fyra kilometrarna hem till Issa igen. Berlin är ju fint och så.. men har man sett Siegessäule (engel) en gång så har man sett den fyrtio gånger. Och broarna över Spree är inte heller sådär otroligt skojiga.

Vi kom hem, kollade på tv, sminkade mig och så skulle det bli parta av.

Till Friedrichstraße, till Hackertjingtjangtjong Markt dings. Tequila Sunrise och varm choklad.

Ringa upp Benjamin och fråga när vi skulle träffas på Roter Salon. Runt ett. Spika.

säga farväl till anti-indiekillarna Bobo, Greg och Lucas. Åka till Alexanderplatz, åka till Rosa Luxemburg Platz med U-bahn. GÅ FEL.

Jävla miffograbb som när man frågar, pekar en i helt fel riktining till en annan Platz.

Gå tillbaka. Hitta rätt. Klockan är nästan halv två...

Komma in. Kolla alla indiekillar i ansiktet om de kanske, kanske kan vara Ben, har ju inte sett honom på tre år.

Ben skickar sms, är lite sen...

Ben kommer, har redan druckit min första öl. Ben har med sig sina tjejkompisar, var någon flickvännen? Egal. Och så kommer den där dansen. Alla stänger ögonen, till Pulp, mina vänner, till Pulp.. de rör på fötterna, inte så mycket, men lite grann, och så skakar de på axlarna. Och jag skrattar.. Jag skrattar tills jag är nära på att kikna.

Halv fyra gick jag på toa och så kom jag fram till att jag antagligen måste hem så småningom. Så jag tar farväl. Och så tar jag tunnelbanan. Allt går bra tills jag kommer fram till den station där jag ska stiga av, stiger av, går upp för trappan och inte har någon aning what so ever åt vilket håll jag ska gå. Så jag tar helt enkelt systematiskt och går trehundra steg på varje väg för att se om jag kanske känner igen mig någonstans. Eftersom jag hade gått nästan överallt någon gång under helgen men i olika riktningar så var ag tvungen att ta så många steg. Ungefär sex vägar att välja på fanns det. Den första jag tog var den rätta men där kände jag inte igen mig så jag var tvungen att gå igenom alla och börja om från början igen.

Halv sex var jag hemma.

Klockan nio vaknade jag igen.

Och så byggde vi IKEA-skåp. Och så grälade vi alla fyra precis som man gör när man bygger IKEA-skåp. Och så råkade jag i min hejjagharbarasovittretimmarinatt-dvala fråga stackars flickvännen, som för övrigt var lite lat och blyg och inte hjälpte till alls med skåpet, om hon ville ha frukost, och varför hon inte åt.. Men hon kunde väl säga att hon fastade, döh!

Och så åt vi en Döner och åkte hem. Den här gången i en Mercedes. Gillar att hyra bil, sålänge som ag slipper köra.

Indie i Berlin

Att gå på indie och britpopklubb i Tyskland är lite speciellt. Där vi svenskar, läs jag och mina kompisar, äntligen har börjat få i oss lite sprit och flyger runt hela lokalen i en vild dans, där sluter tyskarna ögonen och rycker med axlarna. Ungefär som de gjorde i Upp till kamp hela tiden.

Och så sjunger de inte med till Pulp.

Konstigt.

sista inlägget om själva bilåkandet.

Till Berlin åkte vi en gasbil.

Det är lite krångligt att beräkna hur en gasbil drar beroende på hur snabbt man kör.

Vilket resulterade i att vi till slut rullade fram i nerförsbackarna med redan 20 minuter körda på sista pricken kvar extrabensintankvisaren och 4 mil till närmaste mack. 4 prickar, 13 liter bensin.. varje prick motsvarade alltså lite drygt 3 liter.. En absolut, helt fullproppad volkswagen.. hur mycket drar en sån? tja?

När vi kom fram till en mack kunde vi tanka i 11 och en halv liter i bensintanken.

Lite flyt hade vi allt.

Schulmanbloggen ljög

På hemvägen nu från Berlin så var jag lite modigare än på ditvägen. Mest för att den här bilen vi hyrde nu var en merca och hade synliga lås på dörrarna. Jag hyser nämligen en extrem rädsla för att dörren ska öppna sig när jag lutar mig mot den och att jag ska behöva hålla mig fast i ryggstödet och dra mig upp som jag fick göra för en sådär 13 år sedan när jag nästan ramlade ut ur en gammal passat. Denna rädsla verkar dämpas lite om jag ser att jag har låst dörren. Vet inte varför men det gör den i alla fall.

Nu fick Gregor köra i 200 när jag var vaken också.

Och det fint väder ute...

Och jag fick för mig något som Alex Schulman bladdrat om i sin blogg. Att skulle man sträcka ut armen genom fönstret när man åkte i 200 och stänga handen litegranna så skullde det kännas som att man klämde på ett par fasta rattar.

Det gör det inte. Det enda det gör att sträcka ut handen i 200 km/h är ont.

Sådeså.

Att köpslå på Autobahn.

-Ok, Greg, du kör inte snabbare än 160. Jag hoppar på din laptop om du gör det.
-Hoppar du på min laptop så hoppar jag på din.
-Gör inget, jag ska snart köpa en ny dator.
-Då hoppar jag på den också.
-Gör du så lagom heller.
-Joho, om du hoppar på min dator så hoppar jag på alla dina, nuvarande och framtida.
-Nähe!
-Joho

ISSA- Wohoooo, 200!! nu tar vi 220

-Inget 220, killar.

ISSA- Wohoooo, 220!!

-Grabbar!!!! Greg, bromsa, håll avstånd, HÄNDERNA PÅ RATTEN! Ska du köra såhär snabbt får du inte dansa disko samtidigt som du kör. Vid 140 schon. Det gör jag med, men inte över 200...

-Ok, Marion, jag ska hålla mig till 200 om jag får lite massage..
-Ok, inte mer än 200.
-Närå..

ISSA- Jiiihaa, 230!!

-ICH HASSE EUCH, ich hab' total angst... bin nie vorher so schnell.. hab' doch Angst.. lass es doch einfach. Trottel.. Arschlöcher, Wixxern, Bobo sag's du. Naah, leck mich!

ISSA- Ok, mach's hier mal ein bisschen langsamer. Pass mal auf!

Till slut kom vi fram till att man får bara köra i 180 när Maria är vaken och när hon sover får man köra lite över 200.





Torsdag, och så...

Och så kom han hem från universitetsbiblioteket.

Och så hade han med sig vin.

Och så drack vi upp vinet samtidigt som vi kollade på film.

Och så somnade vi sådär lite för nära igen.

Och så vaknade vi lite för nära, som sådär att man tyckte att, tja, varför inte.

Och så började ett helt otroligt roligt, om någon skulle se det, skådespel.

Ingenting passande. Inte hans mun till min. Inte någonting. Hans näsa var på något sätt hela tiden i mitt vänstra öga. Av förkylning var vi både helt tokigt torra i munnen och fick försöka övervinna det. Överdelar åkte trots allt av och näsor slogs till mitt i rörelsen.

Och så kom vi på att vi inte hade druckit tillnärmelsevis tillräckligt mycket vin för det här.

Och så la vi av. Nakna på överkroppen men fullkomligt påklädda nedtill.

Och så låg man där med uppspärrade ögon. Och tänkte. Högljudda tankar inne i sitt huvud. Sådana där tankar som mest förbannar en. Och som fuckar ihop det i huvudet på en.

Och så frågar han vad man tänker på.

Och så säger man helt enkelt att man inte vill ha något förhållande eller något sånt.

Och så säger han att det är helt ok.

Och så går man på toa och dricker lite vatten.

Och så tar man tillbaka sin tröja och lägger sig i sin egna säng.

Och så vaknar man dagen efter och allt är precis som vanligt.

Och så drar man till Berlin tillsammans.

Hmm, var var den där vassa kniven nu igen?

мариюн säger: (21.10.48)
duuu, bör jag ringa på en lägenhet lite längre bort eller bör jag försöka snylta på Greg så länge som det bara går för att sedan stabba honom i duschen och ta hans lägis
Mannen med morotshåret säger: (21.11.00)
hmm vad är hyran
мариюн säger: (21.57.36)
vet inte är mer generellt, hyrorna ligger alltid på runt 400-500
мариюн säger: (21.58.05)
kvittar egentligen var i stan, gäller bara att va först
Mannen med morotshåret säger: (21.58.32)
i så fall: stab
мариюн säger: (22.02.45)
oj, vad förvånad han kommer bli
Mannen med morotshåret säger: (22.03.12)
"hallo Marion, was ist das?"
Mannen med morotshåret säger: (22.03.20)
*stab stab stab*
Mannen med morotshåret säger: (22.03.27)
"ach mein leben!"
мариюн säger: (22.03.53)
moahahaha

Prutthungrig

Ibland när jag blir lite för hungrig kan det bli så att allt det där tomma i magen vill fyllas upp med något. I det här fallet gas. Så mycket gas samlas det i magen att jag knappt kan gå för att det gör så ont. Men det kommer inte ut som det ska utan stannar liksom kvar i tarmen och trycker och bubblar.

Detta hände idag. När jag väl bestämde mig för att bege mig in på stan för att äta Pizza Hut så hade jag så ont i magen att jag var tvungen att gå helt kutigt för att det inte skulle göra så ont i kistan.

Tar en dryg halvtimma att ta sig in till Pizza Hut härifrån.

Trodde det skulle hjälpa att äta lite. Brukar ju vilja ha pizza när jag är lite för hungrig. Ibland kan jag nämligen annars få mammamage. eller mammas mage. En mage som kräks för att den är för hungrig. Som kräks en gul vätska som så populärt brukar kallas för galla.

Hjälpte inte så bra. Gick på toa och försökte trycka ut det onda. Det gick inte heller. Så jag lämnade Pizza Hut, en större än i Sverige-pizza och en cola mättar. Så gick jag in på en lite flashigare och ungdomligare möbelaffär, ungefär som Chilli, som jag visste att det fanns folktommare rum i.

Och så gick jag runt där, bland soffor och matbord och kuddar och durkslag och tekoppar och sängar och världens snyggaste upphängningsgrej för hallen och kristallkronor och små tomteprydnadsfigurer... - och fes. Fiiisssss pyste det ur mig och så gick jag till fem steg och släppte väder igen.

Gissa varifrån julklapparna kommer komma ifrån i år.

Terroristens fel

Klart att det var terroristens fel. Bara se på henne, se in i de onda ögonen och så ser ni en pupill som säger att Marion, den där goda kristna, hon ska fanemej inte få någon lägenhet.image399

Kuken!

Jag fick ingen lägenhet. Problemet som jag nämnde innan var det att hyresgästen som bodde över "min" lägenhet ville flytta in min nya och fina, nyrenoverade lägis och eftersom han redan bodde i huset fick han förtur. Hans lägenhet skulle nu renoveras och den blir först ledig i mitten av november.

Så nu sitter jag här och hatar världen lite. Med min en kula chokladglass och en kula vanilj- och karamellglass med en provsked av den eminenta smaken choklad-ingefära i en kexbägare modell större. Detta serverades till mig av den italienska glassfarbrorn på hörnet som kallar mig senorita och säger ciao både till hej och hejdå.

Det är mycket italien i München.

Kom igen nu'rå

Ringde till mäklaren nu igen. Har blivit något konstigt problem. Kanske blir det inte den lägenheten som jag har kollat på utan en annan. Och jag vet fortfarande inte om jag får den. Men ett samtal till blir det idag. Runt halv fem, fem. Nu MÅSTE jag äta nåt! Nu, nu, nu!! Pizza Hut!

Zivi-Schlampe

Alla var det, alla tjejerna var kära i civiltjänstkillarna. De enda tyskarna man hade kontakt med då. De var störtcoola, lite äldre än mig och var de enda tyskarna man träffade på som kunde prata engelska utan att låta den tyska accenten förstöra allt.

Jag bor ju hos en såndär gammal Zivi nu. Jag har kontakt med två andra och den fjärde har jag nu hittat igen på facebook och studivz och jag sitter och pratar med honom om resan till Berlin som ska företas nu till helgen. En date är på G... eller han ska i alla fall ta och visa mig lite av den berlinska indiescenen.

Runt tolv, ett

Ok, han sa att han skulle få reda på det runt tolv, ett någon gång. Vilket betyder att jag ringer till honom runt halv två om han inte har ringt tidigare. Jag vill ha den här lägisen. Den ser så mycket bättre ut än alla de andra jag har kollat på. Ge mig!

Det gäller att jaga

Nu ska jag ringa till en mäklare för tredje gången och fråga hur min status är på lägenheten.

Att vara i München del 1

Här hatar vi inte hösten.

image365image366image368image369image367image370image371image372image375image376image377image378image379image380image381image382image383image384image385image386image387image388image389image390image391image392image393image394image395image396image397image398

Doin' da omoralisk jagärinskriven-dans

Sväng på höfterna utåt, inåt och så tillbaka igen, snurra runt med armarna utstäckta. Så drar du armarna in och ut så att du liksom formar en stjärna ifall man skulle se dig uppifrån. Hoppa upp på en stol. Hoppa ner från en stol. Pussa dig själv inombords. Och gör en rytmisk strypaBartrörelse med händerna fast du tänker att det är Frau Sommer som du stryper istället. Och så gör du en slutpose. Den är valfri.

Såklart var det inga problem. såklart var det Sommer som hade subbat ihop allt från början till slut. Det här är alltså en dam som jag har bråkat med fram och tillbaka från att jag anmälde mig i juni.

Idag när jag kom dit med alla papper från högre ort att allt jag hittills gjort har varit rätt och stämmer så öppnade hon först dörren. Hon sa inte hej. Hon sa inte varsågod och sitt ner. Hon kollade inte på mig. Och jag, otroligt skadeglad i hågen sträckte fram alla mina papper och sa att det gick ju som en dans det där. Inga problem. Alla var så trevliga så.

Så skrev hon in mig. Sträckte fram alla mina papper om att jag var inskriven - i femte terminen. Berättade mekaniskt vad papprena handlade om.

Så sa jag Danke sehr och hon svarade Bitte schön och så gick jag därifrån.

Jag måste komma ihåg det där.. Prata aldrig med underhuggarna först. De är bara oförskämda, klankar ner på en. Säger att saker är ens eget fel. Gå alltid till de som kan sina saker.. överhuggarna.. ? och så löser sig allt så otroligt vackert på direkten.

Död åt sekretariaten!

Två bilar jag önskar mig

Jag vill ytterst gärna ha två olika bilmodeller.

Den ena är en Fiat 126:a, den polska varianten.
Polsk version av Fiat 126 där bilen kallades Fiat 126p "Maluch".

Den andra är en Aston Martin DB5:a.


I love them both and if I had one of them, or both, I would treasure them like my children.


Årets coolaste bild

Den bara blev så. Märk, gott folk, jag har inte photoshoppat följande bild:

image364
Eisbach i Englischer Garten

En såndär jobbig tjejsak

Att få mens när man bor hos en killkompis är lite småjobbigt.

Vädret utanför är fullkomligt underbart

Det är nationaldagen idag. Allt är stängt. Alltså finns det överhuvudtaget ingen anledning för mig att lämna lägenheten. Men det där vädret... Jag måste väl ut och utnyttja vädret.

Jag har sovit med öppen mun inatt, ser ni. Tydligen såg jag ut som en död fisk, bra när ens vänner är ärliga... Sovit med öppen mun har jag gjort för att jag är något så inihelvete förkyld. Näsan är täppt, halsen är det torr och obrukbar och mitt huvud, ack mitt arma huvud. De ville att vi skulle gå på oktoberfest igår och jag ville det verkligen så jag bad Bobo som är läkarstudent att lite snabbt och temporärt operera bort mitt huvud - dricka kan jag ju göra rakt ner i halsen liksom. Men han hävdade bestämt att han inte skulle bli en kirurgläkare utan mer medicinläkare. Skit också. Så igår var jag något så otroligt sorglig. Jag satt mest och stirrade rakt fram medan Gregor dansade framför mig och gjorde små trix, allt för att försöka muntra upp mig.

Idag ska jag plugga ryska och vänta från ett samtal från en viss mäklare om en viss lägenhet med ett visst gigantiskt kök. Och en viss hyra på 500? i månaden. Känner ändå, efter ett visst samtal med en viss bosnisk juridikdoktorand igår att en lägenhet på 500 är rätt så bra då hon betalar 400 för ett rum i ett WG.

Varför ringer han inte, rå!



Ett land av hemmaläkare

Man märker ganska snabbt sådär när man är hemma hos någon här, hur mycket det här med att ställa minihemmadiagnoser och käka naturmediciner och sånt egentligen slagit igenom.

Alla är lite sjuka på något speciellt sätt hela tiden. Där vi generaliserar och säger att vi är lite under isen och fötkylda så har tyskarna och alla andra som bor här redan ställt sin diagnos och kommit på att de är dödssjuka och måste till doktorn. Ofta får man en känsla av att folk tänker som att har jag nu betalt för en sjukförsäkring, då ska jag fanemej också utnyttja den.

Gregor som jag bor hos smaskar till exempel echinaguard varje dag. Det och mystiska c-vitamin-tabletter. Detta gör han för att hans immunförsvar är lite svagt just nu och han känner det också. Han har sagt det: jag känner att mitt immunförsvar är lite svagt just nu, det har han sagt - fast på tyska. Marijana har lyckats vara hos läkaren två gånger sedan jag kom hit förra tisdan.

En annan skillnad är på hur man berättar att man är sjuk i Sverige och Tyskland. Svenskar påpekar ofta först verkan av sjukdomen: Tja, du, jag är kan inte prata just nu, jag är lite förkyld, eller hehe, jag kan inte gå riktigt nu, jag har brutit benet och jag kräks som en hund, har jag fått maginfluensa?. I Tyskland är det mer orsaken, sjukdomen man nämner först: Jag har nog allt lungcancer, jag är ju jättehes eller helt enkelt jag bröt benet och så fick jag sitta utomhus med blött hår så nu har jag nog fått öroninflammation.

Puh, vilken tur

JAG HATAR SOMMER!!!

En tant Sommer här, arrrrgh!

Jag vet att jag redan innan har beklagat mig över henne och sådär men herregud!

Jag var tvungen att gå till henne idag för att skriva in mig. Jag hade med mig mitt brev från institutionen att jag får gå direkt in i huvudåren utan att passera gå. I brevet stod också att jag inte behövde göra någon Zwischenprüfung, men det är en annan historia.

Nähepp.. där var det stopp. Det hade gått tämligen smidigt men efter att jag hade väntat 2 och en halv timme på att få komma in hos tanten skakade hon bara på huvudet, sa att det här kan inte hon erkänna, det måste till Prüfungsamt, naja, säger jag, nemas problemas.. men så säger hon att dit är det ändå inte lönt att gå för att de kommer hur som helst inte att erkänna det. Och då börjar jag ilskna till litegranna. Men, men, men, säger jag, jag har ju fått klartecken överalltifrån, jag har ju sprungit runt över hela universitetet bara för att försöka få alla mina papper iordning. Naja, säger hon, då skulle ni ha gått till mig först, då kunde jag ha sagt er att det inte är lönt och ni hade inte behövt springa runt så mycket. Ni kommer först kunna få hoppa terminer till våren. Och jag svarar att jag går i alla fall till Prüfungsamt och frågar, kanske har jag tur...

Såklart erkändes allt. Inte det där att jag inte behöver göra provet men det var bara ett besked från en lite övermodig professor igår. Annars har det hela tiden varit att jag skulle göra provet. Lite automatateori, logiska funktioner, prolog, Montague-formalismer och grejjer har ju ingen dött av att förhöras på igen, hur som helst.

Men tän då, tänk vilken helt otrolig tur att jag inte gick till Sommer direkt. Vilken helt otrolig jäkla jättetur att jag aldrig fick höra det hon sade till mig nu från början för då hade jag antagligen trott på henne.

Lita aldrig på en tysk som ser ut som en korsning mellan Kristina Lugn och Burt Reynolds.


image359image360image361image362image363
 

Jag är ledsen, men jag kan inte..

image358

Nä,
Tony Olsson med de ledsna hundögonen i expressen idag, det går inte, jag försökte att tänka att jovisst, det måste ju vara förjävligt att inte får träffa sina anhöriga och att inte få kramas men det går inte. För jag tror mig veta att de som sitter där du sitter, på Kumla, de är inga snälla människor. Att dina kompisar med barn inte får krama de små - det skulle de fan ha tänkt på innan de gick och tog kål på folk.

Sedan är det där med hungerstrejk... Jag har aldrig riktigt förstått hur det fungerar. Varför bryr sig egentligen någon? Helt ärligt, allt som oftast är det ju någon som vill sätta sig emot en överhet som hungerstrejkar. Varför skulle överheten bry sig? Det är klart, om överheten är en arbetsgivare vill den såklart att dens arbetare inte ska bli för svaga och klena. Men annars? Det känns som om hungerstrejk är ett otroligt nytt fenomen som bara har funnits sedan hundrade året tillbaka när de humanistiska reglerna har varit som de är nu. Tidigare skulle man aldrig få för sig att gå hungrig om det fanns mat. Då ville man väl slåss för sin sak. Inte sitta på en kall sten någonstans och sova bort hela sin dag bara för att man är hungrig. Hungerstrejken har som liksom ingen naturlig orsak och följd. Det stör mig.

Folk jag har pratat med idag

Dr. Leiss (Datalingvistik)
Prof. Ohlbach (Informatik)
Prof. Günthner (Datalingvistik)
Dr. Sonnenhauser (Ryska)

6 timmar har det tagit. 6 härliga timmar med att planera min fjuttiga lilla studiegång. God natt!

Ibland

Ibland kollar man igenom bloggen och ser sådant som andra ser. Det är otroligt sällan jag går tillbaka och ändrar saker här. Det sabbar ju liksom hela idén, tycker jag. Men ibland upptäcker man att ens tankar ibland flutit ut till något helt annat än man först tänkte. Som ett inlägg här innan. Det heter två. Men titeln stämmer inte alls överrens med det som står i texten. Egentligen borde det stå något helt annat. som sover hellre ensam eller något sånt. Två, det är ju liksom ingen poäng med två. Bara en siffra som kommer efter ett. Det kunde ha varait en poäng om innehållet i texten hade varit helt annorlunda. Men nu var det inte det.

Så PUNKT